scorpionmum

dom säger ju att man BÖR ha tre dagar då man får ägna sig helt till att bara sörja och jag förstår nu varför.. Min svärmor var tvungen till att ta bort familje hunden i fredags (reds. 9/4 2010) och nu dagen efter då fick min sambo äntligen ett uttbrott.. Men som tyvärr hamnade fel och hamnade på mig :( All ilska, all frustration och återhållen gråt kom på mig...

Tror du jag blev paff.. Men samtidigt visste jag att det skulle komma.. Men inte utan lite förvarning..:(
Efter ett rejält munhugg och "tannagnissel" så gick vi skilda vägar (en stund=rensa tankarna)...

Den "stunden" kändes som en evighet och jag funderade många gånger på hur jag och sonen skulle klara oss själva..

Så jag förstår varför man bör vara hemma i minst tre dagar efter en stor sorg :( Man tänker inte klart man går igeonm allt man gjorde den dagen om och om igen :(
Man är ledsen och arg och sen efter olika tidsuppfattningar så har man kommit till det tillfället då man minns tillbaka och ler istället för att gråta.. DÅ har man gått vidare i livet och man kanske kan återgå till det normala...

Men det är hårt att ta sig dit och jag vet många som blivit helt totalt förstörda pga sorg...

Som tur är så tror jag detta går över rätt så snart!.. Inte imorgon men SNART!