scorpionmum

Hahaha lite så typ... Kanske inte bästa meningen att börja ett CV med, men de är så jag i nuvarande läge känner mig som...

 

Inget verkar funka hemma och de jag numera får höra är att jag bara är sur och har "hormonsvängningar"....

Försöker att ändra mig och ändra sättet att säga ngt på... Men de verkar verkligen som om jag inte har fattat grejen?? hahaha.. Jaja någon måste ju vara skurken oxå...eller?!

 

Jag antar att jag kan ta den rollen ett tag... Även om de svider i mitt mamma hjärta av att höra att jag ständigt är dum eller får sura miner istället för lite goz och mys... :/

 

De är lite jobbigt och man blir gråtfärdig av frustration. De värsta är nog på morgonen då jag numera knappt får pussa eller krama mina stora pojkar pga skrik, bråk eller ngn annan bagatell sak...

Hur länge är man stämplad som "skurk" och överreagerar jag?!

 

Lite jobbigt ibland att gå till skolan när man sett att ngn har en dålig dag och man inte är tillgänglig hemma...

Men jag gör ju de här för dom och jag har de som matra på skolan... Men visst jag har mina "weak-days" oxå och då måste jag bara få vara de... Jag menar jag är inte superhjälte bara för att jag kämpar.... Jag är BARA människa som vill göra de bästa för min familj...

 

Alla berömmer mig och tycker att jag är stark.. men vet ni vad.. de är jag inte.. jag är feg, livrädd, gråtfärdig och trött på att "vara stark" :( Ibland önskar jag att jag kunde vara liten och bara krypa upp hos mamma eller pappa och gråta lite och känna en hand som stryker mig över håret och som säger att ALLT KOMMER BLI BRA...

 

Men jag är vuxen nu.. jag borde kunna detta nu... JAG KAN detta nu... men ÄNDÅ! :(

Men man får kämpa på och hoppas att de man gör räknas och att barnen kanske ngn gång i framtiden uppskattar vad man kämpade för deras skull.... (ja jag vet att de kan dröja, men de är de värt de!!!!!!)

 

Sorry för allt "gnäll" men jag kände att jag behövde de...//Malinsky!!